Once upon a time

Jag trodde att 2013 skulle bli ett bra år, men bara några dagar inpå året fick jag ett dystert besked via facebook. Att en person plötsligt inte finns mer. Vi hade så mycket tankar gemensamt. Jag saknar hennes leende och hennes underbara röst. Att lyssna på hennes röst när hon pratade gjort mig lugn och avslappnad.
 
 
 
Min tatuering får verkligen den innebörd hur det känns att skiljas från en underbar person
 
 
 
Men hoppet håller mig vid liv att min saga har ett lycklig slut.. den har bara börjat.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0